Föredrag om undersökningarna vid Uddby kvarn. Onsdagen 11 november kl. 19.00.

Uddby kvarn – vad har vi kommit fram till?

Efter tre vändor vid Uddby kvarn har vi nu ett mycket intressant material. Detta ska sammanställas i en rapport under vintern.

Då vi påbörjade den första undersökningen förra sommaren var vår huvuduppgift att ta reda på om det överhuvudtaget fanns några lämningar kvar på platsen. Man vet ju att större delen av verksamheten brann ned 1895. Branden var så omfattande att man var orolig att den skulle sprida sig till Tyresö slott.

Efter branden byggdes elverket på ruinerna av kvarnen. Huset står kvar än idag och producerar fortfarande el. Men det ser inte riktigt likadant ut som i de fornstora dagarna, då området vid Uddby kvarn var tätt bebyggt.

Den här kartan från 1805 visar hur bebyggelsen såg ut. Vägens dåvarande sträckning syns också.

Den här kartan från 1805 visar hur bebyggelsen såg ut. Vägens dåvarande sträckning syns också

Jag föreställer mig att det var ett myller av människor som hade sin vardag där. Trafiken till och från kvarnen var omfattande och platsen hade stor betydning för trakten. Människor kom från både när och fjärran. Säden som maldes vid kvarnen skeppades vidare till bland annat Östeuropa. Så det här med globalitet är inget nytt.

Vad har vi kommit fram till då? Fanns det några lämningar kvar?

Det finns ett flertal husgrunder kvar i marken. Den lilla udden strax söder om elverket består faktiskt av rasmassor efter den stora kvarnbyggnaden som brann ned. Vi tog fram delar av den mycket bastanta grundmuren och resterna efter ett förkolnat trägolv. Där fanns också mängder av bränd säd.

IMG_1400 kopiera

Den stora grundmuren tittar fram under rasmassorna. Till höger syns det svartbrända trägolvet.

I området närmast vägen och ut mot vattnet fanns en stenpir som löper ut mot vattnet. Strax utanför den ligger också ett vrak, kanske har det att göra med verksamheten vid kvarnen.

Här undersöker vi stenpiren och träläggningen som låg under den.

Här undersöker vi stenpiren och träläggningen som låg under den.

Uddby kvarn har skriftliga belägg från 1400-talet. Den äldsta period vi har kunnat se är från 1600-tal och fram till 1895 då det mesta brann ned. Men fortsatta arkivstudier och analyser kommer förhoppningsvis att kasta lite mer ljus över denna intressanta plats.

Föredraget äger rum i Tyresö centrum, biblioteket. Entré 50 kr.

Arrangör: Hembygdsföreningen. 

Publicerat i Övrigt

Uddby kvarn revisited

O ja!

Vi har varit tillbaka i Uddby kvarn drygt två veckor i november. Även om det mot eftermiddagarna var svårt att urskilja lera från lera har vi fått en hel del gjort.

Vår erfarenhet från förundersökningarna i somras säger att det finns mycket kvar i marken sedan kvarnens storhetstid. Så helt förvånade blev vi inte när vi stötte på fler grundmurar när vi började schakta för VA-ledningen som ska gå genom området.

Ju mer vi schaktade desto längre och smalare visade sig en av stengrunderna vara.  15 meter lång och 1,5 meter bred med en sträckning ut mot vattnet. Vår tolkning hittills är att det är ett fundament till en brygga.

P1010086

Delar av bryggfundamentet sett uppifrån. Längst ned till höger i bild syns ett avloppsrör som grävts rakt igenom grunden.

I vattnet utanför ligger ett vrak som marinarkeologer från Sjöhistoriska museet dök vid i somras. Dendrokronologisk analys på timmer som låg löst i fartyget har daterats till 1700-1800-tal. Kanske har bryggfundamentet ett samband med fartyget?

Under stenfundamentet fanns en träläggning som antagligen är rester efter en äldre brygga. Vi är inte helt på det klara med hur vattennivån såg ut just här under den tiden, men oavsett så har marken uppenbarligen varit mycket sank och metertjocka lager med avfall och träflis visar att man fyllt ut området kraftigt.

P1010211

Ta da! Träläggningen i alla sin prakt när stenfundamentet är borttaget. Sladden och vattenslangen hör till en av vattenpumparna var livsnödvändiga för att kunna utföra undersökningen utan att drunkna.

Precis som i somras kunde vi även här se tydliga spår av den enorma branden 1895; förbrända sädeskorn blandat med sot och kol talar sitt tydliga språk (se tidigare blogginlägg).

I vår fortsätter vi undersökningarna. Då ska vi schakta lite närmare elverket och undersöka de husgrunder vi påträffade i somras. Innan dess har vi förhoppningsvis fått resultat på några av våra analyser.

DSC_0469

Anna sågar ut bitar ur träläggningen som vi ska skicka till dendrokronologisk analys för att få en datering. Som ni ser kan vi både gräva och såga 😉 #womendigging

På återseende!

DSC_0443

Ett försök till en grupp-selfie i novembermörkret. Fr.v: Tina, Johan, Anna.

Publicerat i Övrigt, Grävningar, Uddby kvarn | Märkt , , ,

Ruskiga stockholmare och en nedbrunnen kvarn

1895 brann Uddby kvarn i Tyresö ned till grunden. Ända sedan medeltiden hade det funnits kvarnindustri på platsen, som växte under flera hundra år. Uddby kvarn var en av de viktigaste kraftverken under 1800-talet och försörjde stora delar av Stockholm. Platsen var tättbebyggd med hus ända ned till vattnet och man kan föreställa sig vilket aktivitet det måste ha varit där under storhetstiden som uppenbart måste ha genererat många arbetsplatser.

Även efter branden fortsatte Uddby att vara en viktig kraftkälla då Stockholms första elektriska vattenkraftverk byggdes här 1897 och är fortfarande  i bruk.

IMG_0832

Svartbrända golvplankor med brända sädeskorn.

Den här kvarnstenen har en gång malt mjöl som kanske skeppades till Ryssland.

När vi i juni gjorde en arkeologisk förundersökning vid Uddby träffade vi på massor av spår av den gamla byggnationen. Tegelmurar, stenmurar, golvbeläggning och en spis är några av de anläggningar som legat dolda under meterdjupa lager av rasmassor. Både massorna och husresterna bar tydliga spår av branden. De svartbrända sädeskornen som låg utspridda lite här och där gav mig en känsla för hur vardagen en gång såg ut här och vilken katastrof det måste ha varit när allt brann ned.

Inte alla såg branden som en katastrof. Vissa tyckte det var otroligt spännande, särskilt som det ett tag såg ut som att branden skulle kunna sprida sig till Tyresö slott. I sin bok Tre strömmar från 2009 citerar Jan-Bertil Schnell kammarherren Claes Lagergrens upplevelse av hur ruskiga stockholmare inte ville missa att se Tyresö slott brinna:

”Då jag återvände till slottet, mötte jag i parken, i trädgården ja till och med på borggården egendomliga individer med ruskigt utseende. Det var folk, som kommit från Stockholm för att se på eldsvådan. De hade med sig korgar och väskor. Några kommo fram och frågade, när jag beräknade, att elden skulle vara framme vid slottet, och om de skulle få tid att se det brinna, innan ångbåten gick klockan sex. De läto mig förstå att, att det skulle bli en bitter besvikelse för de, om de inte kunde vara närvarande, då slottet brann upp! Jag svarade att elden tagit en annan riktning, och att de gjorde bäst i att genast bege sig till bryggan.”

 Som tur var klarade sig slottet undan branden och de  egendomliga individerna fick åka med ångbåten utan ytterligare brandunderhållning. Efter mycket dramatik i nästan två dygn lyckades man släcka elden.

en tegelvägg i en byggnad schaktas fram. Stenarna till höger i bild ser ut att vara spisrester. i bakgrunden syns elverket som byggdes 1897.

En tegelvägg i en byggnad schaktas fram. Stenarna till höger i bild, ovanför tegelmuren har bildat fundament till en spis. I bakgrunden syns elverket som fortfarande är i bruk.

Den arkeologiska förundersökningen utfördes på uppdrag av länsstyrelsen, eftersom Tyresö kommun vill bygga en vägbro över området samt en cykelbana vid Uddbyviken. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som finns kvar och om möjligt vilken tid resterna är ifrån.  Resultatet visar att ett flertal huslämningar finns kvar och de ser ut att vara från 1800-tal, kanske sent 1700-tal. Tillsammans med elkraftverket och de synliga stengrunderna gör dessa lämningar Uddby till en unik plats med ett stort kunskapsunderlag om svensk industrihistoria och samhällsutveckling.

Publicerat i Övrigt, Grävningar, Uddby kvarn | Märkt , , ,

Bland skelett och bronsgjutare i Sigtuna

 

Jahaja, nu är det nästan slut… blott två dagar kvar av undersöknigen. Det har ju varit en vansinnigt intressant och mycket rolig grävning. Så mycket vi har fått reda på som tidigare var okänt, och i materialet ligger oerhört mycket kunskap dold som väntar på att komma fram i det kommande analysarbetet.

Johan är glad!

Johan är glad!

 

Hur kan man kort sammanfatta undersökningen då? Vi började med målet att undersöka ett fyrtiotal gravar på en gravgård. Och gravar, det har vi hittat. Vad som var med oväntat var de tämligen omfattande kulturlagerresterna som fann kvar… rester efter byggnader och aktivitetsytor. Tidigare har man inte känt till att det funnits bebyggelse på den här ytan så tidigt som tidigt 1000-tal, men det har vi hittat omfattande spår efter. Rester efter kammakeri och bronsgjutning till exempel. Det mesta är väldigt stört av sentida nedgrävningar och aktiviteter, mängder av olika former av rör och ledningar har grävts ner här genom åren och det är egentligen helt fantastiskt att det ändå finns så mycket kvar! Vi räknade inte heller med så mycket fynd, men i kulturlagren har väldigt mycket bevarats. Väldigt mycket spill från bronsgjutningen och från kammakeriet, samt hantverks- och vardagsföremål som sländtrissor, punsar och isläggar. Ett och annat ringspänne har också dykt opp och en lång rad korroderade bronser som en konservator måste titta på och rengöra innan vi kan avgöra vad det är.

De första slipade tänderna som dök upp

De första slipade tänderna som dök upp

Mest uppmärksamhet har naturligtvis skeletten med de slipade tänderna väckt med välkomna besök från radio, tv och tidningar. De här skeletten, och alla de andra, kommer nu att åka till Osteologiska forskningslaboratoriet för analyser. Det är mycket spännande alltihop.

Intresset från allmänheten har varit stort och visningarna har varit välbesökta- väldigt roligt!

Idag sitter jag inne på kontoret, medan Johan, Anna och Tove är kvar och sliter, idag med hjälp av Rickard Grönwall.

Känd från TV

Känd från TV

I fortsättningen kan det nog vara lite tyst om grävningarna vid Götes mack. Snart tar semestrarna vid och sen påbörjas rapportarbetet, men förhoppningsvis kommer vi att kunna uppdatera så snart alla analysresultat har börjat trilla in.

Här kommer en liten bildkavalkad

Gräva mäta gräva mäta...

Gräva mäta gräva mäta…

Kontraster

Kontraster

Det lilla fina hjärtspännet av silver

Det lilla fina hjärtspännet av silver

Det stora ringspännet av järn

Det stora ringspännet av järn

Vetenskapens värld på besök

Vetenskapens värld på besök

Samling vid graven, Tove Björk, Anna Kjellström, Anna Hed Jakobsson, Johan Runer. Caroline Arcini skymtar också fram

Samling vid graven, Tove Björk, Anna Kjellström, Anna Hed Jakobsson, Johan Runer. Caroline Arcini skymtar också fram

Publicerat i Övrigt

Liten porträttkavalkad och förlängning

Hej!

Skelett och öskar

Skelett och öskar

Så här i slutet av undersökningen kan det kanske passa med en liten porträttkavalkad. Många av skallarna har varit så trasiga att de inte riktigt gör sig på bild, men några ser ju riktigt trevliga ut.

Ont i huvudet

Ont i huvudet

Bra tandhygien

Bra tandhygien

En glad en med slipade tänder

En glad en med slipade tänder

Sammantaget har vi hittat, i runda slängar ett trettiotal gravar. Vi håller fortfarande på att bana av med maskin och det kommer säkert ett par till. Vi har plockat upp ca 20 stycken.

Tre stycken gubbar har haft slipade tänder hittills. I övrigt kan man konstatera att de flesta verkar ha begravts i en kista, ett antal har varit svepta och en del har både haft kista och svepning.

Vi har grävt fram två spädbarnsgravar och just nu håller vi på att gräva fram vad som verkar vara en dubbelgrav.

OCH! Vi har fått förlängt! Vi får gräva i ytterligare en vecka vilket är alldeles lysande. Detta föranleder också en extra visning av undersökningen. Denna kommer att ske på tisdagen den 17:e juni klockan 18.00.

Välkomna på den!

En del har filade tänder, en del har en tand

En del har filade tänder, en del har en tand

Publicerat i Övrigt

Ett begravt spädbarn

Barngrav

Det är så lite bevarat, men man kan ana armarna av ett begravt spädbarn

När man undersöker gravar, så kan det hända att man lite glömmer vad det är man undersöker. Att det faktiskt är människor, eller har varit människor. Inte för att man inte behandlar skeletten med respekt, men man måste undersöka och ta bort dem, så det blir ett jobb liksom. Men i torsdags grävde Tove fram ett begravt spädbarn. Barnet kan inte ha vart mer än någon månad, det tycks ha varit ungefär 55 cm. Det var begravt i en fin kista. När man gräver fram ett spädbarn blir det så tydligt hur bräckligt livet har varit då dom nu. Barnadödligheten var naturligtvis betydligt högre än idag, men omsorgen om det här lilla barnet som måste ha varit döpt och som fått en fin kista talar ändå om att någon har sörjt barnet. Graven hittades precis när jag hade en visning och det blev alldeles tyst i gruppen när jag berättade om det. Det är tydligt hur mycket det berör.

Tove undersöker barngraven

Tove undersöker barngraven

Mycket lite är kvar av skelettet, bara lite av kraniet och lite av armarna. Det är svårt att visa på ett fotografi.

Bildmaterialet den här gången är inte särskilt anslående… Men nog så intressant. Vi har börjat schakta av delar av ytan med maskin och det dök genast upp minst en grav till. Detta har jag också försökt fotografera med tveksamt resultat. I övrigt fortsätter Anders med att gräva en djup skräpgrop men mängder av djurben, Anna HJ undersöker kulturlager och huslämningar, Johan kämpar på med sina hus med bronsgjutning som har blivit betydligt mer omfattande än vad vi trodde. Tove går vidare och undersöker och plockar upp skelett och jag har schaktat och ska gräva fram en skräpgrop till.

Här grävs fler skelett fram, skallen syns vid pinnen längst fram i bild

Här grävs fler skelett fram, skallen syns vid pinnen längst fram i bild

Undersökningen har i mycket ändrat karaktär… från att ha varit en gravgård med ett fyrtiotal gravar är det nu en gravgård som delvis täcks av överraskande mycket kulturlager och huslämningar.

Spänande så här sista veckan!

Publicerat i Övrigt

Full rulle i Sigtuna

Arbetet går sin gilla gång… Johan gräver kulturlager med mängder av små bronser i. De kommer från arbetet i ett bronsgjuterí som har legat på platsen. I samma område ligger också väldigt mycket hornspill, vilket är rester efter ett kammakeri. Han är i full gång med grävandet och vi kommer att få veta merlängre fram. De här lämningarna ger en helt ny kunskap om det tidiga Sigtuna, dels för att vi inte har vetat vad som har funnits här och för att vi kommer att få mycket ny kunskap om gravgårdarnas förhållande till bebyggelsen. Bebyggelsen ligger över några gravar vilket ju är intressant. Har man vetat om att gravarna har legat där och struntat i det eller har det gått så lång tid mellan gravgården och bebyggelsen att man helt enkelt inte har känt till gravarna?

Johan undersöker bronsgjuteriet

Johan undersöker bronsgjuteriet

I andra änden av undersökningsområdet arbetar Anders och Anna Hed-Jakobsson med en yta med kulturlager och bebyggelselämningar. Dessa är dock väldigt svårtolkade. Fyndmaterialet är varierat och ger inga tydliga signaler om vad man sysslat med på platsen. Där finns mängder av djurben men också keramik, bronsföremål och hantverksföremål som t.ex. Sländtrissor. Även under detta område ligger det gravar. Snart kommer vi att börja schakta med maskin igen för att se om det kommer än fler gravar under kulturlagren.

Tove tittar på tänder

Tove tittar på tänder

Skalle med nit i, eller på

Skalle med nit i, eller på

Ful bild på fin pärla

Ful bild på fin pärla

Tove undersöker en grav, hon är alldeles i början, men den är intressant eftersom den har en lång rad båtnitar med sig. Det första skelettet med slipade tänder som vi hittade låg på en båtsida med båtnitar, även denna har alltså båtnitar, men de verkar ligga över skelettet. Har gravens lock varit en båtsida? Just nu är vi ju nyfikna på om även denna individ har slipade tänder.

Själv har jag försökt gräva fram en grav som har legat mycket djupt nedgrävd i leran. Enda anledningen till att vi vet att där funnits en grav är att vi har hittat fyra kistspikar. Leran är stenhård och det har inte gått att urskilja några mörkfärgningar, inga ben har heller synts till. Den graven ligger så djupt att vi får försöka gräva fram den med maskin. Det tar för lång tid att gräva fram den helt för hand.

Anders hackar på

Anders hackar på

Det är många visningar just nu, Anders Söderberg från Sigtuna museum gör ett styvt jobb med att berätta om grävningen för olika skolor. Allt från 3-5-åringar till gymnasieelever.

Publicerat i Övrigt | 2 kommentarer