Att besiktiga nyupptäckta fornlämningar

En av uppgifterna som arkeolog på Stockholms läns museum är att besiktiga och bedöma olika kulturlämningar (t ex gamla ruiner eller gravhögar) som länsinvånarna påträffat.

Om det rör sig om en lämning som bedöms intressant så dokumenteras den genom att beskrivas i text och fotograferas. Dess läge mäts också in så det kan anges på en karta. Lämningens ålder bedöms också. Till slut så registreras all information i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Om en lämning kan bedömmas vara ”spår efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna” (som det står i lagen) så kan den registreras som fornlämning.  Andra och yngre lämningar kan istället registreras som ”övriga kulturhistoriska lämningar.” En länk till Riksantikvarieämbetets Fornsök, som innehåller sökbar information från Fornminnesregistret, finns här:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Ett märkligt område som Länsmuseet besiktigat tidigare under sommaren utgörs av en stor oskadad miljö med bronsålderslämningar invid Arlanda flygplats. Bronsålderns lämningar kan ofta upplevas underliga och svårförklarliga. Så var det även här. Inom ett område, minst 30000 kvadratmeter stort, med mycket naturlig moränsten (alltså stenar som kommit hit med inlandsisen under istiden) har bronsålderns människor utfört enorma arbetsinsatser. Man har släpat ihop en mängd mindre och större rösen.

Ett av rösena

Bild. Ett av rösena i terrängen.

Högst upp i området finns en rund bergshöjd som är ca 75 meter i diameter och upp till 10 meter hög. Nere på marken runt hela bergshöjden har människorna lagt en låg stenmur, ca 1-3 meter bred och ca 0,2-1 meter hög. Uppe på själva bergshöjden finns stenmurar och konstruktioner, bland annat på toppen där ett större formlöst röse anlagts. Det är ju inte utan att man undrar för vems skull muren runt berget anlades. Var det någon eller något som antogs bo på berget som man ville stänga in och/eller skydda? Kanske en gud eller en person som gravlagts i det stora formlösa röset?

En del av muren runt berget

Bild. Stenmuren runt berget.

En annan intressant lämning i södra delen av länet besiktigades nyligen tillsammans med Tyresö hembygdsförening. Lämningen ligger i en nordlig sluttning ned mot havet/Kalvfjärden.  Här finns på ca fem meters höjd över havet en öst-västlig stenrad, ca 40 meter lång. Stenraden är ca 0,5-2 meter bred och 0,2-2 meter hög.

En del av den raka stenraden

Bild. En del av den raka stenraden.

Upp mot stenradens ändar ansluter sedan en närmast halvcirkelformig vall, uppförd av jord och sten. Mot söder finns en öppning eller ingång genom vallen. Innanför vallen är marken relativt plan.

Vallanläggningen, principskiss

Principskiss av vallanläggningen.

Uppenbarligen är anläggningen mycket gammal. Men hur gammal då? Och vad är det? En idé är att lämningen utgör spår av någon form av hamnanläggning, där den raka stenraden utgjort kajskoning. Framtida undersökningar kanske kan ge svar.

En del av vallen

Bild. En del av vallen.

Johan Runer, Arkeolog, Stockholms läns museum

Kontakt: johan.runer@stockholmslansmuseum.se

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.